Etikett: Info

Okej, normalt är detta en sajt som fokuserar på att presentera de tester vi gjort så att du som konsument kan göra det bästa köpet. Vill du se de bästa modellerna hittar du dem här: Riskokare bäst i test. Men hur hamnade vi här med uppsjö olika riskokare att välja på? Det ska vi titta lite närmare på nedan. 

Hur allt började 

Ris har för en stor del av världen varit en stapel för att få i sig näring så länge tillbaka vi idag känner till. Tusentals olika civilisationer har ätit ris. Därför är tillagningen av ris onekligen lika gammal och trots detta är det samma fundamentala princip som gäller idag som för flera tusen år sedan. 

Kortfattat behöver man ris, hett vatten och någon form av behållare att koka det i. Tillverkare av riskokare har idag gått ifrån traditionella metoder även om det som faktiskt händer är detsamma. Anledningen är såklart att effektivisera och standardisera resultatet. 

Sett till hur gammal riset är så är det nytt att använda värme från elektricitet, men för mig som skriver denna artikel och dig som läser den är det ganska gammalt. Faktum är att den första riskokaren inte helt oväntat kommer från Japan och en simpel variant tillverkades för den japanska armen år 1937. Detta var en simpel variant som var utformad som en låda gjord av trä. Den fyllde man sedan till 50% med vatten och ris, sedan tillsatte man en elektricitet som tillagade riset i lådan. Faktum är att denna modell hade inbyggd varmhållningsfunktion på så vis att när man tog bort strömmen för riset var färdigt så höll värmen i lådan sig kvar och riset varmt.

Modellen hade dock två nedsidor. Det ena var att mängden ris och vatten inte kunde ändras, utan det var en 50% full låda som gällde. Det andra, och kanske lite större problemet var att det fanns risk att användaren kunde bli elektrifierad om hen inte var försiktig då det var fri elektricitet inuti lådan.

Den första kommersiella riskokaren 

Då ideen med riskokare var väldigt bra så fortsatte utvecklingen och det företag som var först med en modell för den kommersiella marknaden var Mitsubishi Corp. Modellen som kom ut på marknaden var väldigt simpel och man behövde precis som när man kokar på traditionellt vis fortfarande hålla koll på när riset var klart och stänga av den i tid. Men istället för att behöva eld eller en platta så var det bara att plugga in den i vägguttaget. Så kanske inte helt oväntat så blev inte denna modell någon succé när det kommer till försäljningen. 

När riskokaren blev populär

När Mitsubishi inte riktigt lyckats så tog Toshiba över och fortsatte att utveckla produkten och år 1956 lanserade de en riskokare som var säkrare, gjorde bättre ris och hade förmågan att stänga av sig själv när riset blivit klart. Detta var riskokarens genomslag och det tog inte lång tid förens Toshiba sålde 200,000 stycken varje månad. Det är från den modellen som riskokaren utvecklats till vad den är idag med avancerade system, funktioner och olika designer. 

Slutsats

Jag hoppas att du som läsare tycker att detta var ett intressant inslag i vad som annars är en testsajt och att du lärt dig någon från artikeln! 

Det finns många frågor som ställs om riskokare, men de kanske två vanligaste frågorna är om lägg in valfri modell* är värd pengarna?, samt vad skillnaden är med de dyrare alternativen på marknaden. Så i denna artikel kommer vi att gå igenom skillnaderna så att du som konsument kan göra ett köp som passar in på just dig. 

Funktioner som finns på båda alternativen 

Till att börja med tänker vi att det kan vara passande att gå igenom vilka saker som man oftast får på både de billigare alternativen och de finare, dyrare modellerna. 

Varmhållning: Detta är en funktion som i princip är standard idag och finns på nästan alla riskokare som säljs. Det innebär att riskokaren har en funktion som oftast går igång automatiskt när riset är klart, som håller riset i perfekt temperatur och konsistens tills du är redo att äta det. Funktionen går att använda i flera timmar vilket gör att det är perfekt för familjer där alla kanske inte äter samtidigt. 

Möjlighet till ångkokning: Även ångkokning är standard idag oavsett prisklass. Det innebär att man får med en korg som man kan montera i riskokaren. Där i kan man lägga grönsaker, kött och fisk för att kunna ångkoka det. 

Kvalitet: Okej, detta är ingen funktion men vi tycker att det är en punkt som ändå är ganska viktig att ta med. Faktum är att det är väldigt sällan vi testar en riskokare och tycker att kvaliteten är låg, även på de billigare modellerna. Om man planerar att använda sin riskokare under många år så märker man det ofta på coatingen i den inre grytan, men utöver det så är kvaliteten sällan någon större skillnad. 

Funktioner som finns på de dyrare modellerna

Här kommer en lista med de funktioner som man oftast bara hittar på de riskokarna som är i den högre prisklassen och därmed är skillnaden. 

Flera kokprogram: De dyrare modellerna som är köpvärda har flera kokprogram för olika sorters ris. Det innebär att de anpassar koktiden och värmen för att riset ska bli helt perfekt oavsett sort. De billigare alternativen har oftast bara ett kokprogram vilket gör att det oftast funkar bra nog och gör helt okej ris på de vanliga rissorterna, men om man gillar mer exotiska typer av ris är det inte riktigt lika bra.

Kan användas till mer: Många modeller har även kokprogram för saker som soppor, gröt, kaksmet eller andra saker. Det gör dem till mer mångsidiga alternativ i köket som inte bara kan användas till ris eller ångkokning. 

Timer: Som namnet antyder är det funktionen att kunna förinställa när riset ska börja koka vilket gör att man kan ha det klart redan när man kommer hem. Det innebär även att man kan ha gröt färdig på morgonen när man vaknar. (Det sistnämnda är verkligen en personlig favorit!) 

Modern design: Billigare riskokare ser oftast bara ut ungefär som en gryta. De dyrare alternativen har ofta någon form av skärm, flera knappar, snyggare färger och en allmänt mer modern design som passar in i det moderna köket. 

Vilken prisklass ska man lägga sig i? 

Denna frågan är inte helt enkelt att besvara då vi alla har olika behov, men vi ska försöka reda ut det så mycket som möjligt och i alla fall ta bort alternativ där man inte får så mycket värde för pengarna. Det är även så att riskokare finns i ett extremt stort spann när det kommer till priset. De billigaste alternativen börjar på under 200 kronor, medan de dyraste kostar nästan 10,000. 

Ta bort de dyraste alternativen: Vi har testat de flesta modellerna på marknaden och vår absoluta favorit är Yum Asia Sakura som är testvinnare i vår artikel: Riskokare – Bäst i test. Den kostar strax under 1700 kr, så enligt oss är allt dyrare än så inte värt att köpa för du betalar mer utan att få extra funktioner, bättre ris eller högre kvalitet. 

Ta bort de billigaste alternativen: Alla modeller under 300 kronor är enligt oss inte köpvärda för de är helt enkelt inte bra nog. Från 300 till 500 kronor finns det bra alternativ som de vi listat här: Billig riskokare – Bäst i test. Men om man vill välja någon annan modell så måste man vara väldigt noga med att läsa på så att man gör ett bra köp, för i den prisklassen finns många modeller som vi inte tycker är bra nog för att vara köpvärda. 

Slutsats

Som du märker är det inte helt enkelt att rekommendera en prisklass då vi alla har olika behov. Men nu har du fått ett spann där det är värt att ligga prismässigt, information om skillnaderna och länkar till tester vi gjort med de bästa alternativen. Så nu återstår bara för dig att klicka hem din nya favorit.